ringde mamma tidigare i dag, trodde jag skulle skratta i hjäl mig. Kanske inte låter så kul såhär, men hon säger dte med sådan inlevelse så det blir 10 gånger roligare.

Mam - "hur går det med träningen då?
Jag - "jo då.. slarvar lite med den men är nere på typ 68,5 just nu.... ska ner till 63"
Mam - "okej..började du på 80?"
Jag - "..90.."
Jag - "själv då?"
Mam - "ähh det går åt andra hållet.. jag åker och kör min vibbträning och gym och blir helt slut men när man kommer hem har farsan gjort varma mackor och hällt upp vin, så det var den träningen det"
Jag - "testat morgonpromenader innan frukost, funkar skitbra för mig iaf?"
Mam - "Innan frukost?? Jag är på jobbet 06:30 så när skulle jag hinna det och måste ha mat så fort jag går upp på morgonen. Men har semester v. 47, jag ska prova det dådå"

fast jag beundrar min käre mor ändå. gå ner 30 kg två olika perioder är en ganska stark bedrift.
(första efter hon fick mig, sen nu efter 4 kids till, iaf en bit på väg. 6 ungar, hus, jobb och hinna träna. Hur många timmar har hon på dygnet?)
hon är in inspiration till att träna, har lyckats bli av med typ 22 kg och det har fan inte vart lätt, men med en vilja av stål går det och har aldrig varit så nöjd med något jag gett mig in i tidigare och nu är lyfta skrot och promenader/cykling/crosstraoner en del av min vardag. Tack mamma.